Nu avslutar vi vår gamla blogg och påbörjar vår nya. Förhoppningsvis ska vi i och med det bli bättre på att uppdatera också!
Vi avslutar med en bild på vår lilla Alvin bland vitsipporna i Bokedalen.

Av Nicklas
Idag gratulerar vi Maria på födelsedagen!

Självklart firade vi med tårta. Till Alvins stora lycka var det "bubbar" på tårtan!

Av Nicklas
Äntligen har vi lagt upp bilder från vår påskresa till Simrishamn!

Ta en titt i Fotoalbumet!
Av Maria
Ett bra vårtecken är att byta ut dubbdäcken mot de mer lättrullade sommardäcken. I år ville Alvin hjälpa till. Han är, som alla väl vet, galen i bilar (och andra fordon), så vad passar bättre än att låta honom följa med och hjälpa till?

Alvin kan skruva av hjulbultarna själv.

Här krävdes det vissa justeringar med skruvmejseln.

Alvin lärde sig snabbt och tyckte att göra samma sak fyra gånger var tre för många, så han gick och tittade på blommorna en bit bort istället och plockade några åt mamma.

Sedan gick han till den spännande brunnen för att se efter om Trollet bodde där nere. Han satt länge och kastade ner små stenar i vattnet. "Plask" sa han.
Av Nicklas
Våren 2005 sprang jag Göteborgsvarvet för första och - än så länge - enda gången. Detta efter att ha utmanat mig själv året innan då jag och Maria stod och tittade när de sprang förbi.
Jag började från 0 och det blev en jobbig kamp att nå målet jag satt upp - ta mig runt på under 1:45. Jag klarade mitt mål med en marginal på endast 13 sekunder, tiden blev 1:44:47! Detta efter ett mardrömslopp där de sista två kilometrarna gick på ren viljestyrka och inget annat. Maria kan vittna om hur blek jag var när jag kom i mål och pulsklockan visade att jag haft en snittpuls av löjligt höga 186 bpm!

Två veckor senare sprang jag Svinesundsloppet vid invigningen av nya Svinesundsbron. Det loppet blev en besvikelse; formen var som bortblåst och jag stapplade i mål på ganska dåliga 1:53:30, trots en fin bana och stora möjligheter att köra mitt eget race, tvärt emot Göteborgsvarvet där man hela tiden fick anpassa farten till långsammare medtävlande och tränga sig fram om man ville spurta.

Naturligtvis skulle jag fortsatt träna lika hårt som innan för att nästa år få en bättre tid. Men så blev det av olika anledningar inte (läs lathet). Så sedan sommaren 2005 har jag endast tränat sporadiskt. Några gånger har jag försökt komma igång med träningen på allvar, hållt på i några veckor, blivit förkyld och sedan har det runnit ut i sanden.
Efter att jag låtit min kropp förfalla i snart sex år har jag nu kommit till en punkt då jag måste välja. Antingen låter jag förfallet fortsätta och kommer sluta som ett vrak, eller så tar jag mig ordentligt i kragen och sätter igång med ett ordentligt träningsprogram. Enda sättet för mig att hålla motivationen uppe är ett tydligt mål.
Mitt mål blir att springa Göteborgsvarvet 2011 på en tid som matchar den jag hade 2005, alltså under 1:45.

Jag vet att jag siktar högt och att det blir väldigt jobbigt att nå målet. För att kontrollera min nuvarande form och se vad jag har att utgå från genomförde jag ett så kallat Coopertest på Friskis & Svettis i tisdags kväll.
Coopertestet (läs här) testar konditionen och syreupptagningsförmågan (VO2max) genom att man på en bana eller på ett löpband springer så långt man kan på 12 minuter. Resultatet jämför man med en tabell och får på så sätt fram sitt värde.
Mina siffror från 2010-03-23:
Löpband, lutning 1%, 12 minuter: 2190 meter.
Tabell man, 30-39 år: Medel (1900–2299)
VO2max: 37,7 ml/kg/min
Tabell man, 30-39 år: Medel (35.5-40.9)
Snittpuls: 187
Maxpuls: 202
Snitthastighet: 10,9 km/h
Jag investerade i en lite mer avancerad våg för att kunna kontrollera min kroppssammansättning. Naturligtvis är ett instrument som använder sig av elektrisk resistans för att mäta muskler, fett och vatten långt ifrån exakt, men den ger i alla fall en fingervisning. Det medföljde också bra tabeller för att kunna jämföra resultaten. För att få så rättvisande resultat som möjligt gör jag tre test och räknar ut genomsnittet.
Mina siffror från 2010-03-25 (genomsnitt):
Längd: 176 cm
Vikt: 72,8 kg
Midjemått: 90 cm
% fett: 24%
Tabell man 31-40 år: Över medel (20-26)
% muskler: 41%
Tabell man: Hälsosam (>40%)
BMI: 23,6
Tabell man: Normal (19-25)
Siffrorna visar att vikt och BMI är okej, men andelen fett är för hög. Mellan 11-20% fett är idealet. Det jag måste göra är att öka andelen muskler och minska andelen fett ganska kraftigt.
Metod för att nå målet:
Kost: Jag ska dra ner kraftigt på mängden kolhydrater som bröd, pasta, potatis, ris, socker.
Jag ska öka mängden protein som kött, fisk, fågel, baljväxter.
Jag ska byta ut mättat fett mot omättat/fleromättat genom att undvika mjölkbaserade fetter i ost, smör, mjölk och äta mer växtoljor som olivolja, rapsolja.
Jag ska äta betydligt mer grönsaker och då helst baljväxter som bönor, linser, ärter samt kålväxter som broccoli och blomkål.
Jag ska inte äta glass, godis, chips, kakor, bullar...
Träning: Jag ska boka in träning i almanackan som en punkt jag måste genomföra utan andra undantag än sjukdom/skada.
Springa minst 3 gånger/vecka.
Styrketräna minst 2 gånger/vecka.
Så, nu har jag lagt ut all information om mina planer och mål. Främsta anledningen är förstås att jag behöver sätta press på mig själv för att kunna motivera mig. Att lämna ut mig så här är en ordentlig piska. Jag hoppas ni kan hjälpa mig att nå mitt mål genom att motivera mig att träna hårdare, INTE bjuda mig på sånt jag inte ska äta och INTE tjata på mig att ta en portion till... Jag ska vara hård mot mig själv en tid framöver. Jag vet att jag kan klara det!
Av